Information om några av de allvarliga
sjukdomarna på karp
SVC – vårviremi hos karp, spring viraemia of carp
SVC är en virussjukdom som kan drabba framför allt karpartade fiskar, men det finns rapporter om att även andra fisksläkten kan drabbas. Sjukdomen är mycket smittsam och dödligheten hög. I odling med hög fisktäthet kan dödligheten uppgå till mer än 70 %.
Sjukdomen sprids huvudsakligen genom direktkontakt med sjuka individer och genom vattnet. Andra organismer som kräftor, iglar med flera kan fungera som smittspridare. Utrustning som transporteras mellan olika vatten, t ex fiskeredskap, transportkärl, båtar m m kan också sprida smittan vidare.
Risken för att individer skall smittas är som högst när vattentemperaturen är låg under höst och vinter. Under denna period är fiskarnas ämnesomsättning låg och immunförsvaret försvagat. När vattentemperaturen under våren stiger sker sjukdomsutbrottet och dödligheten blir som högst vid ca 17°C. Vid vattentemperaturer över 22°C är karpens immunsystem tillräckligt aktivt för att producera antikroppar. De fiskar som överlever sjukdomsutbrottet blir resistenta mot ytterligare infektioner. Dessa individer kan bära på sjukdomen utan att uppvisa några symtom och sprida sjukdomen vidare. Detta gör att odlingar som har kontakt med större vattensystem där det finns potentiell smitta har mycket liten möjlighet att förhindra och kontrollera att sjukdomen inte överförs från vild fisk till odlingen.
Sjukdomen har aldrig påvisats i Sverige eller Finland på varken vild eller odlad fisk. Detta är unikt i jämförelse med övriga europeiska länder. Eftersom en introduktion av SVC i våra länder skulle få omfattande konsekvenser har EU beviljat Sverige och Finland s k tilläggsgarantier. Dessa garantier innebär att SVC ej skall kunna introduceras till Sverige eller Finland vid införsel av karp, eller annan mottaglig art, och de utgör en förutsättning för att vi skall kunna bibehålla och värna om vår smittfrihet.
Danmark hade sitt senaste fall av SVC 2003 men anses nu vara fritt från sjukdomen. I Central- och Östeuropa har sjukdomen funnits i över 50 år och är spridd på såväl vilda bestånd som i odlingar. Nya utbrott sker i flertalet av länderna varje år med stora förluster. Länder som Polen, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Tjeckien, Slovenien och Ungern med flera har alla haft utbrott av SVC under de senaste åren. Sjukdomen har spridits till övriga delar av världen genom transport av levande fisk. I Nordamerika konstaterades det första fallen på vild och odlad karp 2002 och i Kina rapporterades det första fallet på odlad karp 2004.
Mottagliga arter för SVC är främst karp (Cyprinus carpio) men även andra karpartade fiskar som mört (Rutilus rutilus), ruda (Carassius carassius), brax (Abramis brama) och sutare (Tinca tinca) är mottagliga. Forskning har visat att andra arter kan drabbas, som exempel gädda (Esox lucius) och den i Sverige utrotningshotade malen (Silurus glanis).
På grund av det svalare klimatet i Sverige riskerar vi att drabbas hårdare vid ett sjukdomsutbrott än vad länder i Central- och Sydeuropa gjort. I svenska insjöar är familjen karpartade fiskar den mest artrika. Om SVC sprids här skulle detta kunna slå ut eller oreparerbart skada den svenska fiskfaunan. De arter som inte direkt drabbas av sjukdomen kommer att påverkas indirekt t ex genom att deras bytesdjur försvinner. Det är därför av yttersta vikt att de regler som finns kring flyttning, utplantering och hälsokontroll av fisk följs.
KHV – koiherpesvirus
KHV är ett virus som drabbar karp (Cyprinus carpio) och dess varianter, som exempel
koikarp och spegelkarp. Viruset upptäcktes för första gången 1998 på koikarpar som importerats till USA från Israel, och har genom transporter av koi spridits till alla kontinenter utom Australien. Sjukdomen är allmänt förekommande i stora delar av Europa och Sverige fick sitt första fall i juli 2007 på importerade koikarpar.
Symtom hos infekterade fiskar är insjunkna ögon, gälar med mörkare och ljusare fläckar och ökad respiration. Viruset sätter ned fiskens immunsystem och gör den mer mottaglig för andra smittämnen. Morbiditeten, utbredningen av smittan, i en drabbad besättning är i det närmaste total och dödligheten (mortaliteten) är mycket hög, 70-100 %. Fiskar som insjuknat men överlevt blir kroniska smittbärare, dvs de fortsätter att smitta andra trots att de tillfrisknat.
Viruset har isolerats från andra fiskarter än karp vilket innebär att andra arter som varit i kontakt med smittan kan sprida den vidare utan att själva insjukna. Det kan i nuläget inte heller uteslutas att andra fiskarter än karp, under vissa omständigheter, kan insjukna i KHV.
Viruset sprids i första hand mellan individer, men studier har visat att det kan överleva under mycket lång tid. Vid vattentemperatur på 4-11°C har man visat att viruset kan överleva upp till fyra månader innan utbrott av sjukdomen sker.
Risken för att få in sjukdomar som SVC och KHV är störst vid import av levande fisk.
Vid misstanke om förekomst av sjukdom ska länsveterinär eller Jordbruksverket omedelbart kontaktas. Risken för att sprida infektionen vidare är mycket stor. All utrustning som varit i kontakt med smitta skall saneras eller desinficeras. Vid kontakt med SVC eller KHV smitta bör därför inga besök på fiskodling eller direktkontakt med naturvatten ske, åtminstone inte samma dag.
Aneboda Fiskodling är den enda odling som kan uppvisa dokumenterad smittfrihet avseende SVC och KHV.
Källor:
D. Pokorova, T. Vesely, V. Piackova, S. Reschova, J. Hulova (2005) Current knowledge on koi herpesvirus (KHV): a review,
Vet. Med. Vol 50: 139–147
OIE (World Organisation For Animal Health), Manual of Diagnostic Tests for Aquatic Animals (2012 )
OIE (World Organisation for Animal Health), World animal health information database,
http://www.oie.int/wahis_2/public/wahid.php/Wahidhome/Home
Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Information om Vårviremi hos karp (SVC),
http://www.sva.se/djurhalsa/epizootier/spring-viraemia-of-carp-svc
Statens Veterinärmedisnska Anstalt (SVA), Information om KHV,
http://www.sva.se/djurhalsa/fisk/sjukdomar-hos-fisk/koiherpesvirus-khv-fisk
W. Ahne, H. V. Bjorklund, S. Essbauer, N. Fijan, G. Kurath, J. R. Winton (2002) Spring viremia of carp (SVC),
Diseases of aquatic organisms, vol 55: 261-272